Bedtime Story – Herre på täppan

Det här är den, mig veterligen, första versionen av det som också är känt som Dirty Rotten Scoundrels (Rivierans guldgossar, 1988) med Michael Caine och Steve Martin eller senare The Hustle (2019) med Anne Hathaway och Rebel Wilson.

Versionen från 1988 följer i allt väsentligt detta original. Den enda stora skillnaden är att deras offer inte är någon bedragare i sin tur och att amerikanen blir kär på riktigt och följer med henne när hon lämnar Rivieran. Nej, förresten, den största skillnaden är att Rivierans guldgossar är roligare.

David Niven är självfallet mitt i prick som den sofistikerade Lawrence Jameson. Däremot känns Marlon Brando inte helt klockren som Freddy Benson. Brandos rolltolkning är betydligt mindre sympatisk än Steve Martins, vilket kanske också kan bero på att Brandos karaktär egentligen inte är någon bondfångare utan helt enkelt en slemmig förförare. OK, det gör han bra, men komediformatet känns som sagt inte helt klockrent för Brando.
Regissören Ralph Levy regisserade endast tre spelfilmer men hade en lång karriär som TV-regissör, med ett flertal serier på meritlistan.

För den som uppskattade Dirty Rotten Scoundrels finns ingen anledning att solka minnet genom att se den här filmen. Jag säger inte att den här filmen är dålig, men det är bara att konstatera, remakes behöver inte alltid vara av ondo. Se 1988 års version istället.

1964
99 min

Det här inlägget postades i Filmer och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *