Tais-Toi! – Håll käft!

Quentin från Montargis kan mycket väl vara den mest korkade brottslingen i det franska fängelsesystemet. Med tanke på att han aldrig kan vara tyst, blir det outhärdligt för hans cellkamrater. Det slutar alltid med bråk. Quentin är stark som en björn, speciellt när han blir attackerad. De två första veckorna på häktet har fem medfångar hamnat på sjukstugan. Han är inte det minsta elak, bara naiv och vänskaplig, men håller aldrig käften. Ruby är hans motsats. En riktigt hård skurk, som håller käften. Alltid.

Sandra är tillsammans med gangstern Vogel, Rubys tidigare chef och ett riktigt kräk. Sandra och Ruby finner varandra vilket Vogel upptäcker. Sandra slutar i en plastsäck nedgrävd i skogen. Ruby vill hämnas, som ett första steg rånar han Vogels hantlangare på bytet direkt efter ett värdetransportrån. Vogel går på jakt efter Ruby, men polisen hinner före.
Ruby är dock småfisk jämfört med Vogel. Polisen vet allt om deras tidigare arbetsrelation men behöver Rubys vittnesmål. Ruby håller käft. De är redo att pröva allt för att få honom att vittna, eller åtminstone tala. Deras sista utväg är att knäcka honom. Därför placerar de Quentin som medfånge i hans häktescell. Det verkar som att planen lyckas, kanske t.o.m. lite för bra – Ruby hamnar på sjukstugans psykavdelning efter att ha skurit sig i handlederna.
Men… Ruby hade en tanke med det hela. Med hjälp av en mutad sjukvårdare börjar han planera sin flykt. Quentin, som uppfattar relationen till Ruby på ett något annorlunda sätt än denne, bestämmer sig för att rädda sin bäste vän. För att få vara tillsammans skär han själv handlederna. Väl på samma avdelning som den tidigare cellkamraten, börjar mannen från Montargis, helt på egen hand, fila på en fritagningsplan. Quentin hinner först och lyckas iscensätta en kaotisk flykt – som interfererar helt destruktivt med Rubys planer. Situationen sammanfattas bäst av den ansvarige kommissarien när han konstaterar att ”Vi söker en skötare, en kranförare, en sinnessvag och en mördare”. Väl utanför murarna, på flykt undan Vogel såväl som polisen, gör Ruby seriösa men fruktlösa försök att skaka av sig Quentin. Den envetne pratkvarnen lyckas med tiden nöta ner tuffingens motstånd, det utvecklas till en kompisfilm. Det omaka paret går nu på jakt efter Vogel.

Det här är en enkel historia – rakt, osofistikerat och väldigt roligt. Ruby är en typ av roll som passar Jean Reno som hand i handske. Det här spelades in på den tiden då Gerard Depardieu fortfarande var respekterad, främst känd som en av Frankrikes största samtida filmskådespelare. Vi ser alltså två utmärkta insatser av två drivna skådisar som båda behärskar komedihantverket.

2003
85 min

Det här inlägget postades i Filmer och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *